Den nordiska dieten
Den nordiska dieten.
Norden har sin egen matkultur. Vi har trott att andras matkulturer är nyttigare och hälsosammare, tex. medelhavsmaten. Men nu hävdar forskare vid Köpenhamns universitet att den nordiska dieten är väl så bra för vår hälsa.
Grunder i den nordiska dieten är
- Hemlagad mat, av färska råvaror
- Tid att äta tillsammans, dagligen
- Balanserade måltider, med säsongens grönsaker och fullkorn
- Mindre portioner
- Fisk minst två gånger i veckan
- Vegetariskt minst två gånger i veckan
- Vilt, kyckling eller kött högst tre gånger i veckan
Även tidigare studier har antytt att den nordiska maten kan både minska midjemåttet och risken för hjärtkärlsjukdomar. I en klinisk studie vid Uppsala universitet 2011 visades att kost baserad på nordiska livsmedel har liknande effekter som medelhavskost, redan efter 6 veckor. I studien jämförde forskarna effekten av den nordiska kosten med vanlig mat. Efter ett halvår kunde man se att de som åt den nordiska dieten, med mer bär, svamp, fullkornsbröd, fisk, kött från vilda djur och grönsaker som kål och baljväxter, gått ner mest i vikt. De sänkte också risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Den nordiska kosten har varit trendig i Danmark, med lyxkrogen Noma som föregrundsgestalt (Noma står för ”nordisk mat”). Om man inte går på lyxkrog så är det viktigaste att maten är en källa till glädje och socialt umgänge. Det är konstaterat att i länder där man lagar mat och äter tillsammans finns färre personer med fetma.
Vi har fantastiska råvaror, och det behöver inte vara svårt. Nordisk mat är säsongsvarierad, med typiska livsmedel som frukt, bär, grönsaker, spannmål, morot, palsternacka, rödbeta och baljväxter, som ger balans. Den nordiska dieten är tradition, men är också mycket modern. För att värna om jorden kan vi köpa lokalproducerade varor. De som är lyckligt lottade med en odlingsbar plätt kan odla egna grönsaker. Att handla på lantgård är miljösmart och mycket trevligt. Den nordiska dieten ger oss variation efter säsong, lokalproducerat, tradition och modern smak. Med de kunskaper som vi har idag är det dags att sluta mikra massproducerade färdigrätter med diverse tillsatsämnen, och istället se det som familjens gemensamma nöje och ansvar att laga vår egen mat.
Genom att investera tid på måltider med hemlagat med de man tycker om ökar chansen till ett hälsosamt och lyckligt liv.
Källor:
Viola Adamsson, doktorand Nordisk kost och hjärthälsa. Svt