Kära hjärta
Kära hjärta
30 000 personer undersöktes i en studie. Hälften hade haft hjärtinfarkt – hälften hade inte.
Vad var skillnaden, dvs. vanligare vid hjärtsjukdom? Studien Interheart visade sex skillnader:
- bukfetma
- diabetes
- högt blodtryck
- blodfettsrubbning
- rökning
- stress
Vad händer vid hjärt- och kärlsjukdom?
Vid begreppet hjärt- och kärlsjukdom förtjockas ett blodkärls väggar, plack. Dessa förhårdnader innebär att blodkärlet bara kan släppa förbi en liten mängd blod. Ett trångt blodkärl på vägen till hjärtat ger kärlkramp. Det uppstår syrebrist på andra sidan om förtjockningen, som ger smärta i bröstet vid ansträngning när hjärtat behöver mer syre och blod.
Ett plack kan också spricka. Det blir då ett sår i blodkärlet, blodet koagulerar över såret för att bilda en skyddande skorpa. Detta kan täppa till helt, och stoppa blodflödet. Vävnaden på andra sidan dör på grund av syrebristen. Om detta blodkärl finns i hjärtat uppstår en hjärtinfarkt. Sitter blodkärlet däremot i hjärnan blir det en stroke, dvs ett slaganfall. Stroke är livshotande, och kräver omedelbar vård och ett snabbt agerande (ring 112).
Symptom på stroke:
- domningar eller förlamning i ansikte, armar och ben, ofta i ena kroppshalvan
- svårt att tala eller förstå vad andra säger
- synstörningar på ena eller båda ögonen
- svårt att gå
- oförklarlig yrsel, ostadighet eller balansproblem.
Man kan också plötsligt få kraftig huvudvärk som man inte känner igen. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan.
- blodpropp som kommer från hjärtat eller halsens pulsådror
- blodpropp som uppkommer vid förträngningar i hjärnans blodkärl
- blödning inuti hjärnan
- blödning mellan hjärnhinnorna, så kallad subaraknoidalblödning.
I Sverige får ungefär 30 000 personer en stroke varje år. Fyra av 10 svenskar dör av hjärtsjukdom. Den allra vanligaste orsaken till stroke är att en blodpropp täpper till blodcirkulationen i ett område i hjärnan. Det kallas också för hjärninfarkt. En blodpropp kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom. En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Att utsätta sig för stress och att röka är bevisligen förenat med ökad risk. Rökare har dubblad risk vid 10 cigaretter/dag. Hur många cigaretter behöver man då röka för att det ska vara lika farligt som tex bukfetma? Jo, enligt läkaren Anders Eenfeldts observation 7 cigaretter/dag och 12 cigaretter/dag för diabetes. När vi uteslutet de båda faktorerna stress och rökning, kan vi gå vidare genom att se om vi kan hjälpa hjärtat med vad vi äter. De flesta som får hjärtinfarkt har till exempel inte särskilt högt kolesterol, som vi tidigare mätte i tid och otid. Däremot tycks flera av de ovan nämnda sex riskfaktorerna ses hos en och samma person. Om du tex har bukfetma får du oftare diabetes. Redan sjuka får alltså fler sjukdomar.
Om man har de fyra riskfaktorerna som hänger ihop med maten vi äter (bukfetma, diabetes typ 2, blodfettsrubbningar) motsvarar det att röka 118 cigaretter per dag, enligt Eenfeldt.
Riskminskning
De senaste decennierna har dödligheten i hjärtkärlsjukdom gått ner bland annat till följd av fler och bättre läkemedel. I en studie vid Karolinska institutet ingick 20 721 friska svenska män i åldrarna 45 till 79 år som följdes under en 11-årsperiod. De fick svara på frågor om sina kostvanor, alkoholkonsumtion, rökning, fysisk aktivitet och bukomfång. Resultaten visade att den lägsta risken för hjärtinfarkt fanns hos de som var icke-rökare, promenerade eller cyklade minst 40 minuter om dagen, tränade minst en timme i veckan, hade ett bukomfång under 95 centimeter, drack måttliga mängder alkohol och åt en hälsosam kost. (Med hälsosam kost avsågs frukt, grönsaker, rotsaker, nötter, magra mjölkprodukter, fullkorn och fisk.) Det är inte förvånande att hälsosamma levnadsvanor minskar risken för hjärtinfarkt, det som är intressant är hur mycket risken minskar om man kombinerar dem. Forskarna kunde se en tydlig riskminskning för var och en av de hälsosamma livsstilsfaktorerna. Den hälsosamma kosten tex. tillsammans med måttligt alkoholintag ledde till omkring 35 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med högriskgruppen (som inte tillämpade någon hälsofrämjande livsstilsfaktor). Men la man till icke-rökning, fysisk aktivitet och mindre midjemått var risken att drabbas av hjärtinfarkt 86 procent lägre än för högriskgruppen. Dessvärre var det endast en liten andel män som hade detta hälsosamma beteende.
Totalt uppskattade forskarna att en hälsosam livsstil skulle kunna förhindra fyra av fem hjärtinfarkter hos den manliga delen av befolkningen.
Källor
Matrevolutionen, A Eenfeldt, 2011
Vårdguiden
Agneta Åkesson, nutritionsforskare vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2014