Metabolt syndrom
Metabolt syndrom
Metaboliskt syndrom är det medicinska namnet eller som vissa kallar det: den västerländska sjukan, eller Insulin Resistens Syndrom. Syndromet är en benämning för vissa riskfaktorer som hänger ihop med varandra, och ger inte i sig upphov till några symptom.
Formellt ska tre av de fem riskfaktorerna föreligga för metabolt syndrom:
- Bukfetma
- Högt blodsocker
- Högt blodtryck
- Blodfettsrubbning 1: Triglycerider >1,7
- Blodfettsrubbning 2: HDL-kolesterol <1,0 för män, <1,3 för kvinnor
Vad är det då risk för egentligen? Vi vet att personer med metabolt syndtrom har ökad risk för nästan alla våra så kallade folksjukdomar som hjärtsjukdom, cancer, demens men exakt hur stor ökningen är vet vi inte med säkerhet. Men att det är vanligt förekommande är tyvärr sant, och faktorerna hänger ihop. Den som har bukfetma har oftare diabetes etc, vilket betyder att den som redan är sjuk får fler sjukdomar. I USA är mer än var tredje vuxen drabbad av metabolt syndrom.
- Övervikt är den viktigaste riskfaktorn för metabolt syndrom och typ 2 diabetes.
- Var och en av komponenterna i metabola syndromet ökar risken för kardiovaskulär sjukdom. Då diagnosen metabola syndromet föreligger fullt ut är risken för hjärtinfarkt 5 gånger högre än för normalindividen.
- En typ 2 diabetiker löper 20% risk att få en hjärtinfarkt inom 7 år. Det motsvarar ungefär lika stor risk som en person med en tidigare hjärtinfarkt löper att få ytterligare en.
- Metabola syndromet kan föreligga upp till 10 år innan hyperglykemi uppträder.
- Typ 2 diabetes utgör toppen av ett isberg i ett metabolt syndrom som utvecklas hos en individ över ett antal decennier. Redan i 30-40 års åldern kan insulinresistens (nedsatt känslighet för insulin) och förhöjda nivåer av triglycerider efter måltid uppmätas hos prediabetiska individer.
- Varje ökning med 15 cm i midjemått innebär fördubblad risk för typ 2 diabetes.
- Vi har fått 10% ökning av våra nuvarande 360 000 diabetiker pga att diabetes nu definieras utifrån ett lägre värde än tidigare: nu Faste-P-Glukos 7,0 mmol/l eller högre upprepat en gång eller 2-timmarsvärde efter OGTT (Oralt GlukosToleranstest) över 11,1 mmol/l.
- Vid diabetesdebuten har 40% utvecklat manifestationer av hjärtkärlsjukdom..
Så här har det inte alltid sett ut, och man kan fundera på om denna förändring kom samtidigt med vår förändring av matvanor med ökat intag av socker och stärkelse som spreds över världen för ca 100 hundra år sedan. En observationsstudie Nurse´s Health Study undersökte 80 000 amerikanska sjuksköterskor och publicerade i New England Journal of Medicine ett resultat som visade att de som åt mindre av snabba kolhydrater hade en kraftigt sänkt risk för hjärtsjukdom. Observationen har följts av en stor israelisk studie 2008-2010 som styrkte att lågkolhydratkost gav bättre viktminskning och bättre kolesterolvärden än fettsnål kost och inte minst: förträngningarna i halsens blodkärl minskade.
Vid färre kolhydrater minskar blodsockertopparna eller försvinner, blodsockret blir stabilare och leder till att hjärnan förbränner ketonkroppar, en energimolekyl i blodet som bildas i levern av fett. Tillståndet är ofarligt och kallas ketos, och är normalt när man inte ätit kolhydrater och därmed ökar sin fettförbränning.
Att äta vanlig mat utan socker och stärkelse är helt ofarligt och tyder starkt på minskad risk för metabolt syndrom vilket i sin tur leder till att risken för välfärdssjukdomar minskar. Långsamma kolhydrater som fullkornsris och fullkornspasta har relativt lågt glykemiskt index och minskar insulinbehovet efter måltid. Långsamma kolhydrater inverkar på många av faktorerna i det metabola syndromet, direkt som effekt på insulinkänsligheten och indirekt genom effekt på insulinbehov, lipider och koagulationsfaktorer. Rökning, stillasittande och övervikt bidrar alla till ökad insulinresistens.
Källor:
Andreas Eenfeldt, Matrevolutionen 2011.